Idag har vi friluftsdag. Som tur är har vi hållit oss i de närliggande omgivningarna så att man kunnat gå in och värma sig litet och gå på toa vid behov. Vi blev indelade i tre lag. Fem – sex personer i varje lag. Vår första station var Trädgårdsyatzy. Hm. Vi spelade på boulebanan som ligger uppe på en platå ovanför huset. Dit var det tufft att rulla själv med rullstolen, men när jag vände mig om och backade upp med hjälp av benen, fungerade det bra.
Vi fick till en väldigt bra serie. Innan vi startade frågade ledarna vad vi ville kalla laget. Bäst, tyckte jag så klart. Och så blev det. Nu gäller det att leva upp till namnet!
Efter kaffe- (och kisse) paus var det dags för station två. Upp för samma backe igen. Fast ytterligare en liten bit uppför. Där skulle man känna på föremål i en påse, lyssna på djurljud och komma fram till vad det var för djur samt köra en viss sträcka i rullstolen på tid. Nästa gång man körde sträckan skulle man försöka få så lika tid som möjligt.
Lunchuppehåll och sedan tredje och sista stationen. Där skulle vi försöka träffa – och smälla – ballonger med hjälp av blåspilar. Det gick inget vidare. Att kasta bollar i hink var inte heller så lätt, men jag lyckades i alla fall sänka två av fem bollar. Alltid något.
Vi var precis färdiga för dagen när James ringde och sade att de stod på parkeringen vid huvudentrén. Jag rullade upp för att möta dem och sedan gick vi gemensamt till sällskapsrummet för att få resultatet av dagens vedermödor. Vi som var Bäst var bäst i flera grenar, så vi gjorde skäl för vårt namn.
Jag skippade middagen eftersom James, Mike och jag åkte till Laxbutiken och käkade. Mums.
De åkte hem vid halv åttatiden.
Snart är det dags för mig att gå och lägga mig, trots att klockan bara är nio. En överdos av frisk luft sätter sina spår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar