Happy Halloween

Skönt att vintern är här. Not. Vackert väder idag dock. Strålande sol, klarblå himmel –och himla kallt. Vi har hållit oss inomhus. Det är dåligt med vinterkläder i hallen, eller någon annanstans i lägenheten. Vinterkläderna finns i förrådet och dit tar inte Mike och jag oss. Ytterligare ett jobb för James, stackarn.
I fredags fick vi bilen besiktigad. Tack och lov var det inga stora fel. Enligt besiktningsmannen var det fel färg på blinkers bak. Men det är ju samma som suttit där sedan vi köpte bilen för två år sedan. Den har gått igenom två besiktningar utan att någon ansett att det är fel färg. Kanske att själva lamporna bleknat, eller nåt… inte vet jag, men det måste åtgärdas. Inget vi behöver åka tillbaka och visa upp dock. Tack för det.
Knappt två månader till jul – vart tog den här sommaren och hösten vägen? Regnade bort! Väntar fortfarande på sommaren. Det kan jag nog sluta med nu. Nu får jag vänta på julen i stället.
Medan vi väntar på julen, med alla James juldekorationer, kan vi glädja oss åt den här trevliga halloween pumpan som James inhandlade på Jula i fredags. (Den lyser inte bara med rosa sken, det blir både blått och grönt i intervaller. Hur tjusigt som helst!) Den 31 oktober ställer vi den i köksfönstret till alla barns stora förtjusning – hoppas vi. Sedan åker den ner igen. Halloween är inte riktigt min grej, men något får man ju göra för att glädja de små barnen. Och James.

ÄNTLIGEN - ny ramp!

I torsdags försökte jag komma i kontakt med kommunens handläggare för bostadsanpassningsfrågor för att höra om min nya ramp till lägenheten skulle bli färdig i år. Hon var inte anträffbar. Efter två försök att ringa bestämde jag mig för att skicka ett mail. På måndag eftermiddag kom ett svar att hon ”brådskat på” snickarna. Själv tror jag att hon glömt att beställa jobbbet. Men så är jag också mycket för att vara misstänksam mot myndighetspersoner.
Igår, tisdag, ringde snickaren och kom upp för att mäta och ha sig. Han sade att han skulle komma tillbaka i slutet på veckan. Det lät lovande.
I morse plingade han på dörren, innan vi ens gått upp, redo att fixa dit den nya rampen. Snabbt jobbat!
Nu är den nya rampen i durkplåt på plats. Det stora skrapgallerschabraket är borta. Tack och lov för det. Har inte testat rampen ännu, men den ser i alla fall bra ut
Nya rampen är bara litet dryga metern lång, den gamla rampen, inklusive viloplan, var närmare två och en halv meter. Skönt att slippa åbäket och att slippa gå/köra rullstol uppför gallerrampen. ÄNTLIGEN!
Det har tagit ett antal vändor det här. Först försökte jag att få kommunen att byta ut rampen men de vägrade. Jag överklagade till Förvaltningsrätt och Kammarrätt men fick avslag. Inte förrän jag drabbades av inflammation i tummens sträcksenor på grund av överansträngning, kunde de tänka sig att ompröva beslutet. Men nu är rampen bytt.
Tack för det!

En riktigt bra söndag...

Idag har James och jag varit i Bollebygds kyrka. Det var högmässa. Första gången, faktiskt, som vi var i Bollebygds kyrka. Anledningen var att vi efter gudstjänsten skulle lyssna på Stefan Martinsson, direktor och präst på Abrigo, Drottning Silvias Mödrahem i Rio, Brasilien.
Det var ett fantastiskt föredrag. Stefan berättade om det arbete bland unga gravida kvinnor som man gör på Abrigo. Skrämmande berättelser om väldigt unga, misshandlade, många gånger våldtagna, unga kvinnor som kommer till Abrigo gravida. Här får de hjälp till självhjälp, utbildning, återupprättat självförtroende...
Man blir förskräckt, förstummad, förbannad när man hör vad dessa unga kvinnor gått igenom. Men också glad när man förstår hur många som, trots dåliga odds, tar sig ur missbruk och hopplösa levnadsförhållanden till ett bättre liv för sig och sina barn.

Vår favvopräst Ola var också där för att lyssna. Att träffa honom är alltid lika roligt. En riktigt bra söndag.