Dörrdosan - igen

Hah, nu har det hänt som jag fruktade. I går fick Mike tillbaka sin yrsel. Domningar i vänster arm och ben samt yrsel, kom som ett brev på posten. Nu var det två månader sedan sist. (Vi hade nästan börjat hoppas på att det inte skulle komma tillbaka.)
Tur att de tvingade honom att lämna tillbaka sin rullstol veckan innan!
Idag skulle han till Mölndals sjukhus för att röntga käken och det var litet oroligt när han gav sig iväg, eftersom han bara hade rullatorn, men det gick bra – tack och lov.
I morgon ska han till sjukgymnasten. Hoppas han är bättre då i alla fall. Eller inte. Då kanske han kan få tillbaka sin rullstol!

I förrförra veckan fick vi en ny dörrdosa (extradosa) och den gamla blev reparerad. Den höll inte mer än ett par dagar så lade den av igen. Kontaktade tjejen på kommunen, som jobbar med bostadsanpassning. Hon skulle ta kontakt med firman som fixar dörrdosorna. I går fick jag mail ifrån henne (kontaktade henne i slutet av förra veckan). Där hon skrev att firman kontaktat henne igen för att kolla vilket batteri vi satt i dosan. Samma som satt i tidigare! Hon skulle ta kontakt med dem igen och be dem skicka eller komma hem till oss med en ny dosa. Hoppas det blir snart! Allt är mycket enklare om vi har en dosa var och inte måste planera allt så himla noga. Inte för att vi har så mycket aktiviteter på gång samtidigt, men det händer ibland.

Jag - en periodare

Har varit och klippt mig idag. Skönt att få det gjort. Det gick riktigt bra att ta sig in hos frissan idag. Har tränat intensivt i fem dagar och det sätter sina, positiva, spår! Well done! Keep at it!
Förra måndagen kom Mike hem från sjukgymnasten utan sin rullstol. Hon och arbetsterpeuten ansåg att han inte behövde den längre. ”Man kan inte ha både rullstol och rullator! ”Det kostar pengar” (för kommunen).
Jag har både rullstol, rullator, betastöd, kryckor och en låsbar, höj – och sänkbar, arbetsstol. Som James sade när jag påpekade detta för Mike när han kom hem: ”Säg för jösse namn inte det till någon!”
Jag fick ett spel för jag vet vad som kommer att hända. Det blir jag som får göra alla hushållssysslor, (de som inte James sköter). Jag kommer få ringa läkare och arbetsterpeut om/när Mike blir yr igen och inte klarar sig utan rullstol. Självklart hoppas vi att han inte ska drabbas av sin svåra yrsel igen, men vi vet inte vad som kommer att hända. Den har kommit tillbaka förr efter månader av bortavaro.

Jag är periodare. Just nu är jag inne i en period. Läsperiod alltså. Har smackat i mig åtta böcker under de senaste två veckorna. Väldigt olika, men bra. Bäst av alla hittills var Morgon i Jenin. Den drabbade mig som ett knytnävsslag i magen. Helt fantastisk bok som handlar om Israel/Palstina där man får följa en palstinsk familjs helvete från 1948 till en bit in på tvåtusentalet. Jag snörvlade och grät mig igenom boken. Det var längesedan jag påverkades så starkt av något jag läst.