Mölndals sjukhus revisited...

Jaha. Så hände det ytterligare en gång då. Igår åkte Mike in till Mölndals sjukhus – igen. Yr och med en ”tjock” känsla i huvudet samt domningar i vänster sida av kroppen.
Läkaren på akuten bestämde att det skulle göras en datortomografi (snart blir Mike självlysande, eller också blir han som Hulken, grön och jättestor och jättestark när han blir arg, av all röntgenstrålning). Sedan behöll de honom över natten.
Läkare har varit och pratat med honom idag. Datortomografin visade inga tecken på propp eller blödning i alla fall. Hon skall ta kontakt med kollegor på Sahlgrenska för att se om det finns något mer de kan göra för honom. Efter alla mer eller mindre konstiga undersökningar, som inte gett något resultat, kanske någon kan komma på vad de här attackerna beror på. Det hade ju varit skönt. Vet man orsaken kanske det går att avhjälpa eller lindra.

Idag är James ledig för omväxlings skull. Han har åkt in till Göteborg för att titta på kollegor från Landvetter som är med och tävlar i något slags hinderlopp/tävling i Slottskogen.
Katterna och jag är alltså ensamma hemma. Och gör precis som vi vill. Morris är ute och Tussie, den gamla damen, ligger på Mikes säng och sover. Medan jag, hittills fruktlöst, försöker övertala mig själv att sätta igång att träna. Snart kanske jag ger upp inför tjatet och sätter igång…

The Queen and I...

Grattis på min födelsedag!
Det har blivit en del uppvaktning under dagen. Kort och telefonsamtal från goda vänner. Glatt överraskad blev jag framförallt av en glad röst som sjöng ”Med en enkel tulipan…” flera verser. Det var en av mina bästa kompisars mamma som fyllde 90 för en vecka sedan. Och vilken fin röst hon fortfarande hade. Underbart! När hon sjungit färdigt frågade hon: ”Vet du vem det är?” Och det visste jag eftersom vi pratats vid bara för några dagar sedan när hon ringde för att tacka för uppvaktningen på hennes 90-årsdag. Kompisen Dan var också där så jag fick prata med honom också.
Min allra bästaste och äldsta vän och syster var den som inledde jubelkören.
Mina systrar var här och grattade mig i helgen, så den biten är redan avklarad.
Nu väntar jag på att sonen ska fixa middagen, men just nu är det fotbollsspel som gäller så jag får snällt vänta, trots att magen börjar knorra.

Det blev en paus i fotbollsspelet och maten kom på bordet. Och gott var det. Potatisgratäng och biff. Och litet vin. Och nu mår vi så himla bra. Ett och ett halvt glas vin senare har alla krämpor tillfälligt försvunnit. Bättre än värktabletter. I alla fall mycket godare!
Idag har det varit salut på Edinburgh Castle läste sonen precis för mig. Royal salut till och med. För Elizabeth – och mig då fast det vet de förmodligen inte om i Scotland. Drottningen och jag firar födelsedag idag. The Queen and I… Happy birthday your Majesty!

Färdtjänsten - för vilken gång i ordningen vet jag inte

Mina två käpphästar är, som alla som läst min blogg vet, gatsten och Färdtjänst.
Dagens tema är Färdtjänst.
Skulle åka till Göteborg för mammografi. Jag beställde bil i går kväll som skulle hämta mig idag 11.45 i Hindås. Jag skulle vara på Unilab på Kungsgatan i Göteborg klockan 12.30. En bestämd frammetid alltså. (Färdtjänst garanterar att jag är framme vid rätt tidpunkt. Ha, ha, har aldrig hänt.) Jag tyckte att det verkade vara god marginal. Resan tar cirka en halvtimma. Förutsatt att bilen kommer i tid!
Det gjorde den så klart inte. Fem i 12 ringde jag trafikledningen som sade att det skulle dröja 5-6 minuter till. Det tog 20. Kvart över 12 kom bilen. Då hade jag rullat ut för att leta rätt på chauffören som irrade omkring på ICA-parkeringen och letade efter min bostad.
Klockan 13 kom jag till Unilab, men de godhjärtade människorna tog emot mig ändå och jag blev mammograferad. Bil tillbaka hade jag också beställt i går kväll. Den skulle hämta mig kvart över ett. På 15 minuter skulle jag alltså klä av mig, mammograferas, klä på mig och hinna ut till taxin. Det gick. Jag tog mig till och med tid att gå på toaletten. Tack gode Gud för det.
Taxin var 20 minuter sen att hämta mig. Sedan blev det sight seeing i Göteborg en dryg halvtimma.
En person skulle hämtas vid coop på avenyn. När vi kom dit kom en gubbe stapplande med en kasse och en käpp. Han trixade sig in i bilen och skulle betala. Chauffören hade lättat ankar och börjat köra neråt Avenyn. Han svängde första höger och stannade eftersom han envisades med att gubben inte skulle betala och gubben var lika envis att han skulle betala. Det visade sig att han plockat upp fel gubbe!
Vi körde ut på Södra vägen. Vid rödljusen svängde vi höger och så höger ner på Avenyn för att släppa av gubben och leta rätt på rätt gubbe.
Det gick så där. Ja, vi blev av med en men fick ingen annan i stället. Så vi körde ett varv till runt kvarteret, medan chauffören talade med de som planerar resorna. Stannade utanför coop och chauffören klev ur bilen för att försöka hitta den som skulle åka med. Det fanns ingen där. Han hade väl tröttnat, eller svimmat eller nåt. Så det blev ett nästan nytt varv runt kvaretet. Fast nu körde vi Södra vägen rakt fram till Korsvägen och så småningom var vi ända hemma i Hindås. En dryg timma efter jag blivit upphämtad. En resa som borde tagit cirka 25 minuter. Tur jag hade kissat innan jag rullade ut från mammografin.