Äntligen!

Jippiiiiieeeee!!! Nyss fick jag ett mail från kvinnan som jobbar med bostadsanpassning i Härryda kommun. Glädjebesked! Rampen till lägenheten kommer at bytas ut mot en ramp i durkplåt i stället för galler. Äntligen.
Däremot får jag ingen ramp på baksidan av lägenheten. Argumentet är: ”Vad det gäller montering av ramp från altanen till gräsmattan så kommer vi att ge avslag på detta då lagen om bostadsanpassning endast täcker anpassning till befintlig altan eller uteplats”.
Altanen har varit befintlig i snart tio år men bara för att vi byggt den själva kan jag inte få en ramp så att jag kan ta mig ner i trädgården. Kinkigt eller hur? Det hade väl varit för mycket för kommunen att låta mig vinna helt och hållet antar jag. Nu blev det bara en halv seger och de kan på så vis rädda ansiktet. Jag skickade mail tillbaka och uttryckte min glädje över beskedet om rampen och undrade samtidigt om jag kan få en ramp på baksidan om vi tar bort altanen och lägger stenplattor. Svar kanske kommer på det så småningom – eller inte.

Idag har Mike åkt in till Sahlgrenska för utredning. Han får stanna några dagar medan de försöker ta reda på om det är hydrocefalus (vattenskalle) han har eller inte.
Han har redan hunnit ringa hem två gånger sedan han åkte in i morse. Det är tråkigt på sjukhus, påstår han. Jag vet. Ibland är det dock nödvändigt. De har i alla fall gjort en ny magnetkameraundersökning idag. Den femte. Undrar vad de kan se den här gången som de inte sett tidigare.