tisdag 18 februari 2014

I väntans tider...

Nu har jag väntat i en och en halv månad på att en biståndshandläggare i Härryda kommun ska ringa upp mig för att diskutera hjälp med ledsagning för mig. Ringde dem strax efter trettonhelgen. Sedan dess har jag rint två gånger till. Sist jag ringde sade en kille att någon kanske ringer i slutet av den här månaden. Katastrof! Ska man behöv vänta så länge för att få besked om man kan få hjälp eller inte.
Jag behöver ledsagning för att ta mig till hårfrisörskan, om James inte är ledig och kan köra. Ett par gånger har käre svåger kört mig. Färdtjänsten går inte att lita på, annars kunde jag tagit färdtjänst dit. Tyvärr finns inga som helst garantier för att de ska komma i tid. Oftast kommer de mellan 10 och 20 minuter försent. Eller som igår. Då det inga bilar skulle gå över huvud taget förrän idag!
Vi behöver också ledsagning av hemtjänsten för att ta oss ut i tvättstugan på gården. Det behövs bara när det är snö, då det är i det närmaste omöjligt att ta sig dit själv med rullstol. Nu är snön borta, tack och lov, så nu klarar vi att ta oss dit själva igen. Men har vi tur kanske vi hinner få ett beslut till nästa vinter!
Tycker nog att det är ganska dåligt att behöva vänta nästan två månader på att kommunen ska höra av sig. Vi har inte hur mycket kläder som helst, så vi behöver tvätta då och då… sist vi tvättade var James ledig som tur var, men det känns inte så kul att han ska behöva ta sina få lediga dagar till att hjälpa oss med tvätten!
Det är ju tur att det inte var något mer akut än frisörbesök och ledsagning till tvättstugan vi behövde hjälp med. Men då hade vi kanske fått förtur och bara behövt vänta en månad!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar