Mycket tålamod - en nödvändighet

Hejåhå. Tur man är utrustad med mycket tålamod. I torsdags skulle en läkare från Medicinmottagningen på Sahlgrenska ringa Mike. Någon gång mellan 9 och 15. Vi höll oss inne hela dagen. Och väntade. Och väntade. Och väntade…
Ingen ringde så klart. Tjugo minuter i fyra försökte Mike ringa mottagningen, men kopplades hit och dit och sedan kopplades han bort. Fullkomligt hopplöst företag.
I går gjorde han ett nytt försök. Man hamnar hos något som heter Kontaktpunkten
( något som sägs underlätta patienternas kontakter med sjukvården. Ha, ha, ha.) De har telefontid mellan 7.30 och 17, enligt hemsidan. Men inte i verkligheten på sommaren. Då stänger de klockan ett.
Jag skrev ett mail till någon som man kunde klaga på vården hos. Hör och häpna några timmar senare ringde samme man för att reda ut begreppen. Imponerande. Enligt honom hade läkaren ringt FLERA gånger. På ett gammalt mobilnummer i stället för hemtelefonen. Man kan tycka att en utbildad läkare borde ha så pass mycket sunt förnuft att han testade med det andra telefonnumret då.
Mike fick uppmaningen att ringa Kontaktpunkten idag igen. Det gjorde han. När han äntligen kom fram dit fick han veta att en sjuksköterska skulle ringa upp honom. Ingenting är lätt fixat i dagens sjukvård. Efter ett par timmar ringde en sköterska. Mycket defensiv, om man säger så. Enligt henne hade läkaren bara haft tillgång till det gamla mobilnumret! På pappret de skickat ut till Mike angående doktorns telefonsamtal står de dock att de ska ringa på vårt hemnummer eller mobilnumret
(som inte längre är i bruk).
Nu fick hon kontakta läkaren för nytt telefonsamtal – eller ett besök.
”När blir det då?”
”Ingen aaaaaaaning.”
Ridå.
Som sagt. Tur vi är utrustade med mycket tålamod.