Vilken sketdag detta blev då! När Mike gick upp i morse var han litet mer yr än vanligt. Jag tog inte så allvarligt på det. Efter frukosten skulle vi städa var det tänkt. Mike gick in i vardagsrummet för att hämta dammsugaren såg stod där. Plötsligt hörs ett enormt brak! Mike hade ramlat omkull på golvet. Jag fick larma hemtjänsten som kom och hjälpte honom upp. Tack för det tjejer! Tur att de finns. De frågade om han ville gå in och lägga sig och vila litet, men Mike var rätt så uppskakad och kände att han ville in till sjukhuset.
Ringde 112 och de lovade skicka en ambulans. Efter ett tag hörde jag tutandet, men det var bara Hindås räddningstjänst som kom med blåljus och hela kittet. Räddningstjänsten åker ut på sjuklarm här ute i obygden därför att det kan dröja ett tag innan ambulansen kommer. De har defibrillator, syrgas, och litet annan viktig utrustning med sig. De kollade blodtryck och syresättningen. Det var OK.
Efter en halvtimma kom ambulansen och tog med sig Mike till Sahlgrenska. Först hade jag ett litet argument med en av ambulansförarna. Jag undrade om de skulle köra Mike till Sahlgrenska. ”Det får vår neurolog avgöra,” svarade kille surt. OK. Jag säger bara vad de sade till mig på Sahlgrenska sade jag. ”Alla papper finns på Sahlgrenska blir han dålig ska han köras till akuten där.”
”Alla papper finns i datorn”, blev svaret. ”Neurologen får avgöra”.
Mike gick själv ut till ambulansen, som blev stående en bra stund utanför. Efter ungefär tio minuter kom killen tillbaka och meddelade att de skulle köra Mike till – ja just det – Sahlgrenska. Hoppsan!
De for iväg och jag försökte ringa James, men fick inte tag på honom. Mike fick ta min mobiltelefon med sig eftersom hans inte var laddad. Efter några timmar ringde han. Då hade de gjort en ny datortomografi. De hittade inga fel. Mike är fortfarande yr och svagare i vänster ben och arm. Han försökte ringa mig tre gånger innan han kom på att han ju hade min telefon. Det var den han ringt till, det var därför det tutade upptaget hela tiden! När han äntligen ringde hemnumret kom han fram så klart.
Fia kom in en sväng för att önska god jul. Vi drack en kopp kaffe och pratade innan hon skyndade hem för julförberedelser.
Jag diskade och städade och försökte hålla mig sysselsatt tills jag var så trött att jag fick gå och lägga mig och vila litet. Läste Journalisten en stund, men somnade till. Vet inte om det är ett bra betyg åt Journalisten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar