Ringde ortopeden på Mölndals sjukhus idag. Det tog sin lilla tid. Fick plats tretton i telefonkön. 20 minuter senare hade jag avancerat till plats ett! Ja! – framme vid målsnöret. Trodde jag. Men det verkade som om de flyttade fram målsnöret ett par hundra meter. På plats ett blev jag kvar i över fem minuter. Till slut kom jag ända fram. Och fick veta att det är semestertider nu. Tänka sig. Och då händer inget på sjukhusets ortopediavdelning tydligen.
Efter vecka 34 kan man räkna med att man får en kallelse att komma på besök inom tre månader – om man har en himla tur då förstås. Annars dröjer det längre. Får hoppas på turen så att jag inom ett år kan få fixat min höft, som jag får mer och mer ont i.
Hemtjänsten, som skulle komma klockan 9.15 idag för att få upp Mike och köra ner honom till vårdcentralen där han hade en tid klockan tio, kom inte förrän strax före tio. Då var Mike så klart sönderstressad! Nu kommer han att må dåligt hela dagen. Vad trött jag blir!
Inte nog med att de kom sent från hemtjänsten, utanför vårdcentralen körde de fast med Mikes rullstol i sand och löst grus så att hemtjänstdamen fick gå in på vårdcentralen för att få hjälp att få loss Mike och rullstolen. En toppendag för Mike! Men proverna blev tagna till slut och hem kom han också utan större missöden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar