måndag 6 december 2010

Dyrköpt värk...

Ringde tandläkaren i morse – och fick tid direkt. Har en tand som varit till besvär ett längre tag. Nu är den inte till besvär längre! Efter 50 minuter i tandläkarstolen är jag en tand och 1785 kronor fattigare.
Han fick jobba hårt för sina pengar tandläkaren. Det tog säkert minst 40-45 minuter av hårt slit för att dra ut en hysteriskt ovillig tand. Den klamrade sig fast allt vad den orkade och var definitivt ingen push-over. När tandläkaren äntligen lyckats dra ut tanden fick han förklaringen till varför den var så svår att dra ut. Det var en liten klump nederst på roten som gjorde den svårbemästrad. Men nu är den borta och jag har en djäkla värk i käken, som inte är att leka med. Men det går väl över tills i morgon – hoppas jag.
Det var inget billigt tandläkarbesök precis. Men det räknades som akutbesök (sååå akut var det inte, jag hade kunnat vänta några dagar till) och så togs röntgen och så tog det extra lång tid. Men jag fick 150 kronor rabatt! Man kan få 150 kronor per år i tandvårdsbidrag för att sänka sina tandvårdskostnader, förklarade tandläkaren. Han var fullkomligt allvarlig när han vidarebefordare denna information. Det är nästan lika roligt som det besked jag får varje år om vad jag kommer att få i pension från AMF, eller vad det är. 74 kronor per år!

Som tur var var James hemma i morse och kunde hjälpa mig ner till tandläkaren – och hem igen. Snöröjning betyder något helt annat i min bok än i deras som sköter denna uppgift. Mycket snömodd är det och fullständigt omöjligt att själv ta sig fram med rullstol. Roll on springtime!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar