St Patrick’s Day. Min svägerskas och svågers bröllopsdag.
Idag har Mike och jag varit på äventyr. En riktig roadtripp. Fast kort. Vi åkte till Landvetter flygplats med ett papper som James behövde ha. Vi fixade det själva! Mike klarade att lyfta i rullstolen i bilen. Jag körde bilen. Vi kände oss som ungdomar på vift. Vilken frihetskänsla!
Tänk att så litet kan göra så mycket. Man har mycket att vara tacksam för. Detta trodde vi inte att vi skulle klara för två månader sedan. Nu kan vi det! Det är en oerhört fantastisk känsla. Visst, James hjälper oss hela tiden, men det är skönt att inte alltid behöva be om hjälp. Nu kan vi själva ta oss till apoteket i Landvetter till exempel och James behöver inte försöka pricka in det på någon av sina få lediga dagar. Vi skulle kunna åka och handla litet grand, ta en liten tur bara för att det är kul...The skye is the limit...
Kerstins soffa pryder sin plats i vardagsrummet.
Igår kväll fick vi hem en soffa och två bokhyllor. Arvegods från min bästa väns mamma, Kerstin. Freddy, som är en sådan kompis som alla borde ha, hjälpte James att hämta grejorna. Han är en hyvens kille, Freddy. Ställer alltid upp och hjälper till om han kan – och det kan han oftast.
Det blev mycket efterarbete med att flytta över böcker från mina gamla bokhyllor till de nya, men fint blev det. Sedan blev det möblemangrockard i sovrummet. Tyvärr fick jag ge mig på flera punkter – sonen bestämmer gärna hur det ska vara. Eftersom han gör jobbet och natten var sen gav jag med mig. Det blev ganska bra men idag ska jag ta en dust med James för att göra en liten omplacering. Om jag får igenom förslaget blir det JÄTTEBRA i sovrummet.
Soffan pryder sin plats i vardagsrummet. Hög och bra och lätt för oss stela gamlingar att ta sig i och ur. Definitivt en vinstlott. Och när jag ser på min soffa minns jag Kerstin med glädje. Dubbel vinstlott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar