Kusinträff i Göteborg. Var med på Rosenkaféet i Trädgårdsföreningen. En liten miss i planeringen. Det var dukat till oss på övervåningen – vilken är svår att ta sig till med rullstol. (Läs omöjlig att ta sig till). Några kusiner och jag satt där nere, resten där uppe. Det innebar att jag bara träffade dem och sade hej och sedan hejdå, men det var trevligt att i alla fall se dem. De skulle sedan vidare och åka Paddan, vilket också hade varit en omöjlighet för mig, och senare skulle de ut och äta.
Själv köpte jag med mig varsin morotskakebit till Mike och mig till ett fullkomligt hutlöst pris. Hade jag vetat hur mycket de kostade hade jag struntat i att köpa dem. Men de var goda.
Satt bara cirka tio minuter i regnet och väntade på Fädtjänsten. Jag bad chauffören hålla morotskakan medan jag satte mig i bilen. Han tittade litet suget på kakbitarna och sade att han kunde äta upp dem också. Sedan åkte vi en liten sväng till Öjersjö, med en tant som satt i baksätet när jag lastades in i bilen.
Vid femtiden var jag hemma igen. Resan kostade 160 kronor fram och tillbaka, 20 kronor i inträde till Trädgårdsföreningen och fikat på Rosenkaféet 50 kronor plus den hutlöst dyra morotskakan då – 72 spänn. 302 kronor sammanlagt! Tur att man inte är ute och slår runt så ofta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar