Varit nere vid stationen i Hindås på julmarknad. Var tveksam till om jag skulle våga mig ut eftersom det snöat en del under natten. James skulle på brandövning på flyget så där var ingen hjälp att få. Det funkade även om det var riktigt, riktigt tungkört med rullstolen i packad snö/snömodd. Framhjulen gräver gärna ner sig och ibland fick jag nästan litet panik, men det fanns gott om folk som skulle kunna bistå med hjälp om det riktigt skulle skita sig. Det var inte så lätt att ta sig över Stationsvägen heller. Vid övergångsstället hade de skottat upp en ganska hög (10-12 cm) snökant så jag var tvungen att rulla ner från övergångsstället, ut i gatan och över det lilla gatstensklädda diket för att ta mig över på andra sidan. Bra jobbat den som tänkt ut detta! Allt för framkomligheten för alla.
Spände en del pengar på fudge, hemstöpta ljus och ett litet silversmycke i form av en ängel. Litet livsviktigheter alltså.
Tog mig in på stationen och hade turen att träffa på goda vänner som var vänliga nog att hämta fika åt mig. Trevlig pratstund och fika avslutade min lilla utflykt. Hemvägen var lika bökig som ditvägen – så klart. Men när jag kommit över övegångsstället och vänt mig om för att rulla/sparka mig upp för backen mot affären kom en vänlig kvinna och undrade om hon kunde hjälpa mig. Normalt sett brukar jag fixa backen, men idag var det litet halt och armarna ganska trötta, så jag tog tacksamt emot hjälpen. Man måste inte vara så himla redig jämt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar