Natten var betydligt lugnare än gårdagsnatten. Tack för det! Sköterskan kom vid kvart i nio för att ge Mike antibiotikasprutan. Hemtjänsten kom inte förrän framåt tjugo i tio för att hjälpa Mike upp och få på honom kläderna.
James städade upp i vardagsrummet och sorterade in alla prylar som Mike hade med sig hem från Ekdalagården. Allt hade legat i jättehögen på vardagsrumsbordet sedan i tisdags kväll. Nu börjar det likna ett hyfsat normalt hem igen hos oss.
James och jag åkte till Landvetter för att hämta medicin. Handlade först sedan gick James till apoteket för att hämta medciner. Bland annat Mikes antibiotikasprutor. Han kom ut till bilen och såg chockad ut. ” Vet du vad pappas antibiotikamedicin kostar? En månadsförbrukning?”
Tusen spänn högg jag till med – det tyckte jag lät väldigt mycket på en månad. ”29.650 kronor”, blev svaret. Nästan 1000 kronor per dos. Jag slår vad om att jag såg minst lika chockad ut som James. Det är inte klokt! Och de här sprutorna kommer han att ha använt i nästan fyra månader innan det här är över. 120 000 kronor nästan. För att de slarvat i Kungälv och inte tagit problemet med hans knä på allvar. Om de gjort titthålsoperationen förra året i stället hade inte skadan på benet blivit så stor och Mike kanske inte hade behövt få antibiotikasprutor under så lång tid heller. Fan ta dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar