Schysst!

Idag hade någon ramlat på Mikes opererade ben. Hon skulle resa sig och gå ut ur rummet, blev yr i huvudet och föll handlöst rakt över hans ben, så att hela ställningen på rullstolen som håller upp benet rasade i golvet. Han har skitont. En läkare skulle komma och titta på honom klockan 14, men när klockan var 16 hade ingen dykt upp och det skall inte komma någon heller – förrän i morgon! Och Mike oroar sig så klart att något ska vara skadat i benet. Som om han inte har det nog svårt med ångesten som det är. Jag sade till honom att han måste trycka på att han vill träffa en läkare så det hoppas jag att han gör. Fast det kanske inte hjälper. Vår erfarenhet av svensk sjukvård har fått sig några rejäla knäckar de senaste åren.

Personalen på psyket sade till Mike att han får vänta på läkaren tills i morgon. Det kvittar hur orolig han är - någon läkare skickar de inte efter. Schysst!